sexmissbruk

Smärtans hus

"Jag vet hur jag ska göra, men det blir alltid fel ändå”, sa Johan. Det är nio månader efter Det Stora Avslöjandet – dvs. nio månader sedan hans fru upptäckte hans porranvändning och att han gjort av med stora summor pengar på sexchatt.

 "Jag försöker att inte bli försvarsinställd eller få ett utbrott när hon sörjer, men jag kan inte hejda mig. Hennes skrik, ilska och gråt skär i mig som en kniv och får mig att vilja fly innan jag exploderar.”

 Johans utmaning återspeglar det som händer hos många sexberoende män som blivit avslöjade och som brottas med efterdyningarna av sina sexuella utagerande. Trots vägledning från terapeuterna på DBK är förmågan att stödja sin partner under hens läkningsprocess fortfarande svårfångad för de flesta. Även om det finns en mängd olika tekniker och strategier för att hjälpa den sexberoende att förbli lugn medan den förrådda partnern tar sig igenom sin sorgeprocess kvarstår oftast den sexberoendes oförmåga att finnas där för sin partner under denna svåra tid. Att hjälpa sexberoende personer att stanna kvar här och nu utan att fly medan deras partners bearbetar sorgen är också en av de svåraste uppgifterna för oss som arbetar med sexberoende.

 Vad är det som gör det så svårt? Jo, för att kunna hjälpa sin partner under sorgbearbetningen behöver den sexberoende först och främst kunna se sin partners smärta. Problemet är bara att läkningsprocessen är på en väldigt djup nivå. När en individ känner sig utsatt för svek är det som att de går till en helt annan plats – jag kallar den platsen för ”smärtans hus”. Rummen i Smärtans hus inkapslar den djupt omskakande känslomässiga smärtan som förrådda partners tvingas uthärda. Rummen är ödsliga och de kännetecknas av förtvivlan och rädsla. Det är en plats där helande verkar vara ouppnåeligt. Mitt i denna ångest söker förrådda partners tröst hos sina män och längtar efter att få förståelse och samtidigt att få klarhet angående de sexuella hemligheterna. Det verkar ofta som att det inte finns någon väg ut från smärtans hus och en del partners kan tillbringa år med att vandra fram och tillbaka, inför vad som verkar vara en hopplös situation utan möjlighet till läkning.

 Och här ligger problemet. Under den sörjande partnerns dialoger flyr den sexberoende smärtans hus och söker tröst genom att använda olika strategier som gaslighting, att ljuga eller att dra sig undan och/eller att bli aggressiv eller genom att försvara sig på andra sätt. När detta händer skräms den förrådda partners inre barn - som blir rädd. De känner sig övergivna - eller ännu värre – de känner sig attackerade. Det inträffar en känslomässig eskalering och situationen riskerar att destabiliseras rejält. Vad den sexberoende gjort är att omedvetet kasta bensin på elden, och en potentiell explosion är nära...

 På DBK har vi sett detta scenario utspela sig med destruktiva och ibland t.o.m.  fruktansvärda konsekvenser som följd. Men vi är också övertygade om att den sexberoende kan lära sig att stanna kvar i smärtans hus tillsammans med sin partner istället för att fly till andra ställen. Om han gör det är risken för känslomässig upptrappning mycket mindre under sorgbearbetningen.

 Här är ett exempel på hur det kan gå till för den sexberoende att lämna smärtans hus:

 Johans fru ringer honom på jobbet och säger att hon har en dålig dag. Johan frågar varför, och hon säger att hon har tänkt på en av hans otrohetsaffärer, en kvinna som en gång i tiden var hennes väninna.

Senare, när Johan kommer hem, verkar hon okej. När de båda gör sig redo för sängen vill hon prata och han börjar lyssna. Hon uttrycker sorg över att förlora sin tidigare vän, och han gör ett utmärkt jobb med att bekräfta hennes känslor. Alla fall tills hon säger:

 "Jag vet fortfarande inte hur du kunde göra något sådant."

 Johan har hört det uttalandet minst hundra gånger, men det hindrar inte hans inre barn från att hoppa in. Istället för att ge mer bekräftelse och medkänsla svarar han:

 "Älskling, det är ingen idé att fokusera på henne längre. Jag har inte sett eller pratat med henne på flera år och tänker aldrig på henne. Hon är inte viktig för mig!”

 Han har hoppat till en annan spelplan och har egentligen förmedlat henne detta:

 "När ska du släppa det här? Det gör mig galen. Jag kan inte göra något åt ​​det jag gjort tidigare. Jag har sagt att jag är ledsen och bett om förlåtelse tusen gånger. Det var dumt, och jag erkänner det. Kan vi gå vidare nu?!"

 Och eftersom Johan uttrycker det på detta sätt är svaret NEJ, hans partner kan inte gå vidare. Däremot har han kanske gjort det. Han har lämnat smärtans hus och hon är rädd och troligen extremt arg. Hon känner sig ensam och övergiven - och detta med rätta.

 Varför flyr den sexberoende?

Att de flesta sexberoende män flyr omedvetet bort från smärtans hus och springer iväg till en annan plats är en copingstrategi (ett sätt att mentalt hantera en jobbig situation eller en påfrestande upplevelse). De gör detta av en anledning: RÄDSLA. Deras inre barn känner till riktningen för samtalet och att deras partner börjar bli mer och mer upprörda. Deras barn tänker att nu har vi ett problem. Så istället för att ta en paus för att lugna sitt inre barn, gör de vad de alltid gjort när de ställs inför känslomässigt obehag. De flyr tvångsmässigt.

 Tecken på när den sexberoende partnern börjar lämna smärtans hus är när han upplever sig själv som -

 Defensiv

Oeftergivlig

Otålig

Obekväm

Frustrerad

Oärlig

Rädd

Aggressiv

 Den sexberoendes självberättigande inre barn kommer in i bilden och han tror att han har gjort allt han kan för att hjälpa trots att situationen är hopplös. Men har han verkligen gjort allt? Har han verkligen nått en punkt där han inte ”klarar av” det längre? En bra sak att säga till sig själv som tillfrisknande sexberoende är:

 ”Min hink är större än jag trott!”

 Detta betyder att en tillfrisknande sexberoende kan hantera mer känslomässigt obehag än vad man tror. Men istället ger de upp - som de tidigare gjort när de ska hanterar känslomässig lidande. De agerar på det sätt som de gjorde när de var aktiva i sitt beroende. Men det finns en stor skillnad mellan då och nu. Den stora skillnaden är att de inte längre har en massa tid och energi uppbunden i sina utagerandebeteenden eller i återhämtning från dessa. Den tiden och energin är frigjord och de behöver lägga den på saker som gynnar utvecklingen av självkänsla. Till exempel att ta sitt ansvar för att reparera de skador de åsamkat sin partner.    

 

Hur man stannar kvar i Smärtans hus

Man kan bara stanna kvar i Smärtans hus om man förbinder sig att göra det. Och det beslutet kan man inte ta när man befinner sig där. Man behöver planera innan dialogerna med sin partner sätter igång. Här är fyra saker att fokusera på som gör att man kan stanna kvar med sin partner när hen bearbetar sin sorg:

 

1. Långsamt kommer man längst

Den sexberoende är ansvarig för att bromsa sig själv. Tillfrisknande handlar ju om att inte längre gå från impuls till handling, utan att gå från impuls till reflektion för att sedan handla. En stor del av tillfrisknande innebär att träna på att sakta ner sin andning, sin puls, sin reaktivitet och sin benägenhet att ha föreställningar om en massa olika företeelser. Att tänka på devisen ”långsamt kommer man längst” är en bra utgångspunkt för att våga stanna kvar i smärtans hus.

Genom att sakta ner blir man bättre förberedd på att hantera svåra samtal och svara an ödmjukt och omtänksamt. Detta innebär att man kommer att kunna motstå lusten att skynda sig igenom obekväma samtal och klara av att sitta kvar med den känslomässiga obehag man upplever.

Vi rekommenderar att man använder daglig meditation för att hjälpa sig själv att tysta ner det negativa bruset i sitt huvud och att inse när man börjar bli känslomässigt oreglerad.

 

2. Att tysta sitt inre barn

Den sexberoendes inre barn är en källa till kaos och kan få utbrott när som helst, vilket får personen att reagera defensivt eller avvisande. Det är viktigt att tysta sitt inre barn så att man kan behålla lugnet under de utmanande interaktionerna. Den sexberoende behöver vara sin egen älskande förälder. Barnet behöver förstå att den vuxna inte kommer att ta med hans barnliknande känslor i dialogen; istället kommer den sexberoende att pröva att förbli engagerad och svara på alla frågor utan en antydan till försvar.

Den sexberoende behöver tysta sitt inre barn innan man går in i diskussionen. Om partnern tar upp ett ämne som hon vill diskutera omedelbart, behöver den sexberoende informera hen om att de kommer att gå bort i fem minuter för att säkerställa att de har rätt tänkesätt för att hjälpa hen. Om hen klagar över att de gör detta, behöver de förmedla att de snart kommer att vara med hen i hens obehag.

 

3. Var närvarande och engagerad

Att bara vara i smärtans hus är inte tillräckligt för att den sexberoende ska hjälpa sin partner att känna sig trygg. De behöver även vara beredda på att vara känslomässigt närvarande, involverad och genuint uppmärksam på vad sin partner upplever och hennes känslomässiga behov. De behöver vara ett hjärta med stora öron. Återigen förbereder man sig för detta genom att ta en stund att lugna ner sig själv innan diskussionen börjar (sinnesrobönen har en tydlig funktion i detta). Han kan påminna sig själv om att hon behöver honom. De kan också säga till sig själva att de inte kommer att ge fientlighet uppmärksamhet; istället kommer de att identifiera och hålla fokus på sina partners smärtpunkter. Detta kan kräva att man tar ytterligare korta pauser när de känner att de blir känslomässigt oreglerad och börjar tappa fotfäste. Gå inte ditt! Självreglera istället och gå tillbaka för att fortsätta samtalet. Pauserna behöver inte vara långa (alla par har sina egna överenskommelser om hur långa pauserna ska vara på DBK).

 

 4. Identifiera smärtpunkten

Den sexberoendes otrohet är orsaken till - men inte kärnan till - sin partners smärta. Vi vägleder par i att engagera sig i lugna, nyfikna och medkännande samtal för att hitta sin partners triggerpunkter. Att den sexberoende identifierar smärtpunkten hos sin partner är viktigt. Denna smärtpunkt går ofta bortom den sexberoendes handlingar och knyter an till djupare rädslor, osäkerheter och frågor om tillit. Ett exempel:

 

Den sexberoende missar att ringa innan han går hem som han lovat att göra. När han kommer hem är partnern upprörd, och han tror att det beror på att han glömt att ringa. Hans frånvaro är dock inte smärtpunkten - men det är anledningen till att smärtan genererades i ögonblicket. Hens smärtpunkt kan vara flera saker, inklusive att känna sig bortglömd eller bortvald.

 

Smärtpunkten är inte en handling den sexberoende gjort eller den passivitet han valt att visa - utan hur den handlingen eller passiviteten får sin partner att känna för honom, för sig själv och/eller för deras relation.

 Vi råder den sexberoende att söka smärtpunkten hos sin partner. Och om de inte kan identifiera det – att fortsätta pröva sig fram. Det är OK att ha fel. Eller pröva att fråga henne:

 "Kan du förklara vilken känslomässig smärta du upplever just nu?”

Och till partners säger vi:

 Pröva att inte bli upprörda på honom för att han inte kan identifiera din emotionella smärta. Kom ihåg att han med största sannolikhet är känslomässigt outvecklad. Istället hoppas vi att du hittar lite sinnesro genom att inse att han stannar i smärtans hus tillsammans med dig och vill förstå mer.

 

Slutanteckningar

För den sexberoende är smärtans hus fyllt med landminor, speciellt när smärtpunkten skiftar halvvägs igenom dialogen. Om det händer - och det gör det ofta – rekommenderar vi att den sexberoende inte springer iväg utan fokuserar istället på att lokalisera den nya smärtpunkten.

 Och för de som har blivit förrådda, vänligen förstå att din partner inte kommer att vara perfekt när det gäller att stanna i smärtans hus. Hans inre barn är mycket kraftfull och arbetar bakom kulisserna för att hitta copingstrategier för att kunna fly obehag och hitta bekvämlighet. Om du ser honom förflytta sig från smärtans hus säg det till honom. Låt honom ta en paus och komma tillbaka och försök igen. Jag menar, vad är poängen med detta - att han hittar rätt varje gång, eller att han i slutändan arbetar för att hjälpa dig hantera ditt trauma?

 

Det finns många par som lider som en konsekvens av sexberoende – och det finns hjälp att få! DBK har bedrivit framgångsrik behandling för sexberoende, anhörigtrauma, och par i över 20 år.

 Ring gärna 070-965 43 48

Eller mejl till:

stockholm@dbksverige.se

 

 

 

Räknas porranvändning som otrohet hemma hos er?

Huruvida porr är acceptabelt inom ramen för en parrelation eller inte är upp till paret. Men samtidigt är det många par som inte ens diskuterar det och inte heller hur det passar in - eller inte passar in - i deras relation.

 Använder din partner porr? Tycker du det är att vara otrogen?

 

Det finns otaliga åsikter om huruvida porr är bra eller dåligt, rätt eller fel, moraliskt eller omoraliskt. I den här artikeln är det inte min avsikt att ta upp, validera eller avfärda någon av dessa åsikter. Faktum är att jag som sexberoende behandlare inte har några som helst värderingar om användning av pornografi. Det är inte min uppgift att bedöma någon vuxen persons individuella sexuella val, så länge dessa val är lagliga och inte skadar andra.

 Efter över 40 års arbete med beroende och 20 års arbete med sexberoende och med parrelationer där sexberoende avslöjats kan jag berätta att en av de vanligaste källorna till stridigheter i dessa relationer är just porranvändning.

 Ofta uppstår konflikterna för att den partner som använder porr inte tror att deras beteende räknas som otrohet, medan den partner som inte använder porr tycker att det är otrohet att använda porr.

 Ofta kommer den porranvändande partnern att hävda att fysisk, personlig sexuell kontakt måste äga rum innan ett beteende räknas som otrohet. I detta syfte kommer de att säga saker som:

  •  ”Det är bara porr. Alla tittar på det. Varför är du så upprörd?”

  • ”Det är inte så att jag försöker träffa människorna i porren så att jag kan ha sex med dem.”

  • ”Jag älskar dig lika mycket som alltid. Detta påverkar inte vårt förhållande alls.”

 

Den icke-porr-användande partnern håller naturligtvis inte med om alla punkter och känner sig allt som oftast förrådd. Vid en djupare granskning finner jag nästan alltid att relationsstridigheter kring porranvändning uppstår när den ena partners uppfattning av de gränser som finns i relationen inte stämmer överens med den andra partners uppfattning. Vad jag vanligtvis finner i dessa fall är att båda parterna i parrelationen har föreställt sig den andras sexuella gränser, snarare än att öppet diskuterat och definierat dessa, särskilt när det kommer till ”gråzonsämnen” som porr. Vanligtvis har porranvändning aldrig ens diskuterats i termer av vilken funktion det har i en specifik relationen.

 I ett försök att bättre förstå hur online sexuella beteenden påverkade relationer, genomförde Dr. Robert Weiss en studie tillsammans med Dr. Jennifer Schneider och Dr. Charles Samenow för flera år sedan. I studien pratade de med cirka 200 kvinnor vars män ägnade sig åt ett betydande antal utomäktenskapliga sexuella aktiviteter, antingen online eller i den verkliga världen (och ofta i båda världar), men där det vanligaste beteendet var porranvändning.

 Det viktigaste resultatet av studien var att när det kommer till de negativa konsekvenserna av att en partner är sexuell (oavsett på vilket sätt) utanför en förment monogam relation är effekterna på partners detsamma oavsett om det var fråga om online beteenden som porranvändning eller sexchatt, eller sexuella beteenden i det verkliga livet med fysisk kontakt. Partners känner samma känsla av svek och samma nivå av känslomässig smärta oavsett vilket.

 Studien bekräftade också min långvariga övertygelse om att oavsett vilken typ av sex en person har utanför deras monogama relation, så är det lögnerna och hemligheterna som skadar deras partner mest. Det betyder att när det kommer till otrohet är det inte någon specifik sexuell handling som gör störst skada på relationen – utan det känslomässiga avståndet, känslan av svek och förlusten av förtroende och tillit i relationen som är det skadliga.

 Baserat på denna kunskap använder vi på DBK följande definition av otrohet:

 Otrohet är att svika den förtroende och tillit som finns i en förmodad monogam relation genom att ha intima eller sexuella hemligheter för sin partner.

 Observera att denna definition inte talar om specifika sexuella beteenden som flirt; otrohetsaffärer; strippklubbar; sexchatt eller porranvändning. Istället fokuserar den på det viktigaste i parrelationer: ömsesidigt förtroende och tillit. Observera också att definitionen omfattar sexuella beteenden både online och i det verkliga livet, samt sexuella och romantiska aktiviteter och beteenden som inte nödvändigtvis behöver handla om samlag. Det kan innefatta allt från porranvändning till att kyssas och t.o.m. någonting så enkelt som att flirta. Definitionen är alltså flexibel. Den låter partners i ett förhållande ömsesidigt definiera sin version av sexuell trohet. Det betyder i sin tur att i vissa relationer kan det vara okej för en partner att använda porr så länge den andra partnern känner till beteendet och är själv okej med det. Däremot om en partner använder porr och hemlighåller det, eller om den andra partnern vet om det men inte tycker det är acceptabelt, så är beteendet otrohet.

 På mig verkar det inte som att många par diskuterar porr och hur porr passar in eller inte passar in i deras relation. Istället kan de komma överens om att de har ett monogamt förhållande - men definierar de specifikt vad det innebär? Jag tror de förutsätter att de båda är överens om alla aspekter av relationell trohet utan att egentligen prata om det. Och på grund av detta är det relativt lätt för en partner att tänka på porr som otrohet medan den andra inte gör det. Vad tror du?

 I slutändan är det ju upp till paret om porr är acceptabelt inom ramen för deras relation eller inte. Men porranvändning behöver diskuteras så att gränserna är tydliga. Om det inte diskuteras tydligt och specifikt kan det uppstå problem.

 

Misstänker du att du har ett tvångsmässigt beteende när det gäller aspekter av ditt sexliv? Ägnar du dig åt sexuella beteenden som du hemlighåller för din partner? Behöver du hjälp med att komma tillrätta med detta? Hör av dig!

 

stockholm@dbksverige.se

Eller ring: 070-965 43 48

 

Från intensitet till intimitet

För att utveckla hälsosam sexualitet behöver porrberoende personer först:

1.     Identifiera och upphöra med den destruktiva spiralen av porranvändning.

2.     Lära sig att hantera sina känslor istället för att vända sig till porr som copingstrategi.

3.     Identifiera och påbörja processen att läka olösta trauman. 

I den ordningen…

Min erfarenhet är att det inte går att lära sig hantera känslolivet på ett hälsosamt sätt om man fortsätter använda porr. Det går inte heller att läkas från ogynnsamma barndomsupplevelser så länge man är aktiv i porrberoendet.

 Porrberoende personer behöver ta itu med porrens superstimulerande natur och inse att de under tillfrisknandet inte får söka efter eller försöka återskapa den känslomässiga och sexuella intensiteten som digitala bilder ger.

Ofta behöver porrberoende personer sörja förlusten av denna intensitet. Det betyder att de behöver acceptera att intensiteten som tillhandahålls av porr är ohållbar, ohälsosam och i slutändan faktiskt även otillfredsställande. Ja - porr ger visserligen intensitet - men den uppfyller inte underliggande känslomässiga behov av intimitet och anknytning. Ett problem med porren är att behovet av intimitet förvandlas till ett sug efter intensitet. I tillfrisknande handlar det däremot om att gå från intensitet till intimitet. 

I de tidiga stadierna av tillfrisknandet upptäcker många porrberoende personer att deras sexuella lust går i vila utan porren. De upptäcker att de behöver hantera erektil dysfunktion, försenad utlösning och anorgasmi (oförmåga att nå orgasm). Ur en neurobiologisk synvinkel är detta en förväntad reaktion. Ändå kan det vara jobbigt för individen. Den goda nyheten är att detta tillstånd sannolikt kommer att vara tillfällig. Normalt läker hjärnans belöningscentrum på sex månader till ett år, och normal sexuell funktion kommer tillbaka (detta förutsatt givetvis att man inte använder porren under tiden).

Och låt oss vara ärliga: I tidig tillfrisknande kan en förlust av intresse för sex i kombination med sexuell dysfunktion vara en välsignelse i förklädnad.

Under tiden kan den porrberoende börja fokusera på och utveckla de sju dimensionerna av hälsosam sexualitet. Vanligtvis, när de når dimension sex (se nedan), är de helt nyktra från porren, deras hjärnor har (för det mesta) läkt, och de är känslomässigt redo att gå vidare med verklig romantik och sexualitet.

 De sju dimensionerna av hälsosam sexualitet är följande:

 Självomsorg: Processen att ta hand om sig själv och må bra i relation till sig själv. Att uppnå frihet från stressen och intensiteten i vardagen.

Vilka aktiviteter, miljöer och upplevelser förstärker och ger näring till detta?

 Sinnlighet: Att utveckla kroppsmedvetenhet och lära sig att stimulera alla sinnen -lukt; smak; hörsel; syn; och känsel.

Vilka aktiviteter, beteenden eller miljöer bidrar till kroppsmedvetenhet och stimulerar sinnen?

 Intimitet i relationer (Allmänt): Att njuta av sällskap med vänner och familj.

Hur kan man njuta av att vara med andra människor?

 Intimitet i partnerskap: Att njuta av sällskap med sin partner utan att vara sexuell. Hur kan man vara med sin partner utan att vara sexuellt engagerat?

 Icke-genital fysisk beröring: Att ge och ta emot fysisk njutning utan genital kontakt. Hur kan den porrberoende och sin partner ge varandra fysiskt njutning utan kontakt med könsorganen?

 Genital sexualitet: Att upprätthålla och berika genital sexualitet.

Hur kan den porrberoendes sexuella genitala uttryck förstärkas, upprätthållas och berikas?

 Andlig intimitet: Att lägga till mening och förvandla sex till ett uttryck för känslor, värderingar och anknytning.

Hur kan alla dessa dimensioner göras mer meningsfulla?

 När många porrberoende personer lämnar porren och lär sig att utöva alla sju dimensioner av hälsosam sexualitet upptäcker de att verklig sex med en intim partner är mycket mer givande än pixelsex någonsin var. Nej, de upplever inte intensiteten (dopamin- och adrenalinkicken) som porren gav dem. Men neurokemikalier relaterade till känslor av intim anknytning (som serotonin och oxytocin) gör mer än att bara kompensera för denna förlust.

 Om du eller någon du bryr dig om kämpar med porrberoende finns hjälp att få. DBK erbjuder behandling för sex- och porrberoende på plats på vår klinik i Stockholm, såväl som lågkostnadsarbetsgrupper online.

 Hör av dig!

 info@dbksverige.se

070-965 43 48

Vad är anhörigtrauma? Och vad är otrohet?

Vad är anhörigtrauma?

På DBK Sverige myntade vi begreppet ”anhörigtrauma” för längesen. Men vad är anhörigtrauma?

 

Anhörigtrauma är de fysiska, känslomässiga och psykiska reaktioner som uppstår hos personer då deras partners sexuella hemligheter avslöjats.

 Att själv avslöja eller på annat sätt få reda på sexuella hemligheter i en parrelation är en oerhörd chock för de flesta människor och är ofta förödande för relationen. När det gäller sexuella hemligheter som avslöjas i en parrelation är det inte heller alltid lätt att prata med andra, vilket samtidigt är nödvändigt för att bearbeta stressreaktionerna.

 Här följer fem punkter som är viktiga att vara uppmärksamma på. Personer som varit utsatt för denna typ av svek -

 

o   återupplever det som hänt eller tänker på det om och om igen. Rädslan som ofta ger sig uttryck i ilska kommer tillbaka när något eller någon påminner om händelser kopplat till hemligheterna/avslöjandena. Detta händer oftast när personen slappnar av (tex när man ska försöka sova) eller genom drömmar (eller mardrömmar).

o   antingen försöker undvika platser, situationer eller annat som påminner om de smärtsamma upplevelserna. Eller tvärtom - uppsöker platser eller personer; eller skaffa sig så mycket information som möjligt; gör saker som man aldrig ens reflekterat över tidigare i sina försök att få fram sanningen.

o  kan bli trött, nedstämd och känna sig ointresserad av saker man tidigare tyckt mycket om och satt stort värde på, som till exempel att vara med vänner. Detta gör att personen blir mer ensam och isolerad. Känslan av att inte vara riktigt närvarande, tom på känslor och att känna sig som en robot är vanligt förekommande.

o  kan drabbas av stressreaktioner. Fight, flight, freeze, eller fawn mekanismerna och de vidhängande stressresponsen aktiveras. Kroppen är hela tiden inställd på att reagera på händelser eller mänskor som kan betyda fara. Detta leder till att personen har svårt att koncentrera sig, är mer lättskrämd och vaksam, blir lätt irriterad eller arg och har svårt att sova. De blir ofta spänd i kroppen och har svårt att slappna av eller att ta det lugnt.

o   Kan dissociera - vilket är en reaktion i hjärnan där personen stänger av. Hen känner sig frånvarande och har svårt att styra kroppen. Ett viktigt tillägg här är att just denna reaktion är extra viktig för den anhörige partnern att veta om då många upplever att de är på väg att bli tokiga - vilket alltså inte är fallet.

 

Relationer påverkas vid anhörigtrauma. Här följer några exempel:

 

o   För den som utsätts för svek kan just oärligheten vara en större kränkning mot relationen än det som faktiskt har gjorts av den sexberoende partnern.

o   Oärlighet när det gäller otrohet påverkar bådas självkänsla och självförtroende.

o   Känslan av att ha varit utsatt för svek uppstår på grund av brutna löften.

o   Skadad sexualitet

o   Hälsorisker

o   Kommunikation gällande andra angelägenheter försvåras.

 

Låt oss även ta upp några resultat av studier gjorda av Dr. Stephanie Carnes 2012, samt intervjuer gjorda på DBK under perioden 2011–2013. Frågeställningarna riktades till partners till sexberoende män. Det visade sig att:

 

o   2/3 av de tillfrågade anhöriga partners behöll hemligheter om den sexberoende för sig själva.

o   2/3 av de tillfrågade anhöriga partners uppgav att de konstant tänkte på den sexberoendes beteenden.

o   58 % av de tillfrågade anhöriga partners sa sig agera ”detektiver”

o   3/4 av de tillfrågade anhöriga partners uttryckte att de höll sig sysselsatta eller tröttade ut sig själva för att undvika att hantera problemet

o   3/4 av de tillfrågade anhöriga partners gav uttryck för att de alltid befann sig i en krissituation eller att det fanns ständiga problem i relationen

o   61 % av de tillfrågade anhöriga partners gav uttryck för att de misslyckats med att kontrollera sin partners utagerande

o   61 % av de tillfrågade anhöriga partners uppgav att de använde sex för att manipulera sin partner eller som ett sätt att reparera konflikter

o   3/4 av de tillfrågade anhöriga partners skyllde problemen på sig själva

o   59 % av de tillfrågade anhöriga partners uttryckte att de handlade mot sina värderingar och mot sina moraliska kompasser.

o   61 % av de tillfrågade anhöriga partners gav upp sina livsmål, hobbys och intressen i livet.

o   2/3 av de tillfrågade anhöriga partners uppgav att de bedövade eller trängde undan sina egna sexuella behov och önskningar.

 

Vad är otrohet?

Har gränserna mellan trohet och otrohet suddats ut? Är vad som är otrohet blivit mer otydligt än tidigare?

Undertecknad misstänker att definitionen av vad som är otrohet har blivit mer otydligt i och med internets inträde i våra liv. Om jag innan internet hade haft sex med grannens fru var jag otrogen, men idag kan man fråga sig - är det att vara otrogen att använda porr utan att min partner vet om det? Är det otrohet att gå ut på en dejtingsajt och läsa alla annonser – även om jag inte interagerar med någon?

På DBK menar vi att par behöver själva komma överens om vad det innebär att vara otrogen i deras relation. Så här resonerar vi: Eftersom varje individ är unik så är också varje parrelation unik, och vad otrohet innebär i just den unika relationen upp till det paret att definiera.

Med anledning av detta resonemang använder vi en definition av otrohet som lyder så här:

”Otrohet är att svika det förtroende och tillit som finns i en förmodad monogam relation.”

När det gäller de negativa effekterna av sex utanför en förmodad monogam relation, märker vi på DBK att det är oftast ingen skillnad mellan de sexuella aktiviteter som finns på nätet – t ex porr - eller när det gäller verklig sex med riktiga människor. Känslan av smärta och svek är densamma för den som är lurad. Det är inte den specifika sexuella handlingen som orsakar den känslomässiga smärtan och de skador som uppstår i relationen. Det är lögnerna, den känslomässiga distansen och förlusten av tillit och förtroende som gör det. Det är vetskapen om att man blivit förd bakom ljuset och ljugen för.

Att ägna sig åt otrohet innebär alltså att man sviker sin partners förtroende om man inte tydligt har kommit överens om annat som ska gälla. Därmed försvinner också tilliten.

Att svika sin partners förtroende görs oftast i det dolda. I parrelationer där sexberoende avslöjats handlar det om att man har behållit viktiga sexuella och/eller romantiska hemligheter för sig själv. Om någon behåller sexuella hemligheter för sig själv beror det oftast på att man är rädd för vilken inverkan informationen kommer att ha om det blev känt. Antingen vilken inverkan det kommer att ha när det gäller sig själv eller andra. Det som ofta ligger till grund för att hemlighålla är rädsla för andra människors reaktioner och/eller för repressalier. När en persons sexuella hemligheter avslöjas kan personen känna det som att hen har tappat kontroll över den information som finns i hemligheten (eller hemligheterna) och på vilket sett andra svarar an på det. Således kan hen vara rädd, ängslig, orolig och arg. Och vill helst dra sig undan. 

Otrohet är att bryta löftet om att förbli trogen i relation till en partner, vare sig detta löfte gjordes som en del av äktenskapslöften eller vid intima samtal om överenskommelser mellan älskare. Även om det var otänkbart att bryta dessa vid tiden de gavs, är otrohet långt ifrån sällsynt. Och när det händer ställs man inför jobbiga frågor: Bör du stanna kvar? Kan tillit återskapas? Eller finns det inget annat val än att packa ihop sina saker och gå vidare?

På DBK Sverige har vi arbetat med läkning i parrelationer under 20 års tid. Vi har en fungerande färdplan för par där sexuella hemligheter avslöjats. Behöver ni hjälp? Ring gärna 070-965 43 48 eller mejla till info@dbksverige.se

Erik Sundby

Bedömning

”Skomakare, bliv vid din läst”

På DBK Sverige behandlar vi ingenting annat än det vi säger att vi behandlar – dvs. sexberoende (eller CSBD om du vill). Vi behandlar också olika typer av relationsberoende samt det vi kallar för anhörigtrauma. Vi har även ett program för att hjälpa par att reparera de skador som finns i deras relationer på grund av sexberoendet.

För oss är det väldigt viktigt att vi gör korrekta bedömningar kring förekomsten av dessa problem tillsammans med hjälpsökande personer. Vi vill inte felbehandla människor eller ha människor i våra grupper som inte har de problem vi behandlar. När det gäller gruppdynamik är tillhörighet och känslan av gemenskap väldigt läkande, kanske i synnerhet om grundproblemet är olika anknytningsstörningar som i sin tur skapar negativa kärnföreställningar om sig själv samt dysfunktionella tankemönster och försvar för att skydda sig.  

Med anledning av detta har det varit nödvändigt för oss redan från början att använda ett antal verktyg för att kunna konstatera förekomsten av de problem vi behandlar. När vi startade vår verksamhet 2002 fanns inte sådana verktyg i Sverige – eller ens i Europa. Vi var tvungna att åka till USA för att hitta dem.

Idag har vi tillgång till ett antal bedömningsverktyg och screeningtester, men vi har framför allt rutiner och erfarenhet (vi gör mellan ett och femton bedömningar per månad beroende på när man tittar).

Det äldsta verktyget vi använder kallas för första bedömningssamtal. Den bygger på olika studier om vilka sexuella beteenden människor sökt hjälp för i olika länder. Man har kommit fram till att det finns 168 olika sådana beteenden. Även om det finns kulturella skillnader har det visat sig att det är samma beteenden människor söker hjälp för världen över. Underlaget för 1:a bedömningen kommer från Sexual Recovery Institute i Los Angeles, men är vidareutvecklat av oss med hänsyn tagen bl.a. till just kulturella skillnader mellan USA och Sverige.

Väldigt kortfattat går första bedömningen ut på att ha en dialog med den hjälpsökande om vad det är för sexuella problembeteenden hen söker hjälp för. Man ställer frågor i en vis ordning som börjar här och nu och går bakåt i tiden och som givetvis handlar om personens sexliv. Det man letar efter är mönster av sexuella beteenden som antingen skapar problem i livet eller som underblåser problem som man redan har. Till hjälp har vi de diagnostiska kriterierna för sexberoende (samma kriterier som för CSBD); vi har tjugo indikationsfrågor för sexberoende (utvecklad av IITAP i USA) och en screeningtest med trettiofyra frågor för internetrelaterade sexuella beteenden (utvecklad av David Delmonico & Jeffrey Miller, Duquesne University, Pittsburgh). Dessutom gör vi en andra bedömning efter att patienten gått i behandling c:a en månad. Denna bedömning heter SDI-V4 (Sexual Dependency Inventory version 4). Den är väldigt robust och är under ständig uppdatering. Det har forskats mycket kring detta verktyg. Den ger också bra information om vilken anknytningsstil en person har. Själva testet gör man via nätet och den innehåller över fyrahundrafemtio frågor. Man måste vara utbildad för att kunna köpa och tolka svaren i SDI testet, vilket vi är.

75 % av de som gör första bedömningen påbörjar behandling hos oss. 25% får andra förslag.  När det gäller hjälpsökande personer innebär detta att delta i någon av våra alternativ för behandling. Vi har för närvarande fyra alternativa behandlingsformer:

 1.     Öppenvårdsbehandling i grupp eller enskilt på våra kliniker

2.     S.k. Intensivbehandling. Detta är en kombination av videosamtal en gång i veckan samt deltagande på 3-dagars terapi workshops på våra kliniker var 6:e vecka.

3.     Behandling via videosamtal.

Så här ser den vanliga gången ut när det gäller första bedömningssamtalet:

Recept för hur man bakar en sexberoende

”Svenska folket vet inte vad de inte vet” var det någon som skrev till mig för ett tag sedan. De orden tackar jag för. För mig var det någonting som jag verkligen känner igen från mitt arbete. Jag har länge undrat över varför man i Sverige inte tar till vara all den forskning, kunskap, metodik och de behandlingsstrategier som finns och funnits i till exempel USA och Canada, med tanke på att de i dessa länder har c:a 40 års erfarenhet av att arbeta med sexberoende.

Nedan artikel beskriver en liten del av denna kunskap – om än på ett litet annorlunda sätt. Det som beskrivs i artikeln är saker som vi VET. Inte saker som jag tror, eller misstänker, etc. Den främsta källan till denna kunskap är IITAP (International Institute for Trauma and Addiction Professionals) i USA. IITAP är den i särklass ledande utbildningsverksamhet i världen för behandling av sexberoende och det vi kallar för anhörigtrauma. DBK har länge haft samarbete med IITAP.

Ingen föds som sexberoende, eller CSBD om man så vill. De skapas. Sexberoendets ingredienser slängs i en stor skål, rörs om, hälls i en panna och bakas som en kaka. Nedan har vi presenterat det beprövade receptet för att laga till en sexberoende.

 Ingredienser

 • En liten människa – båda killar och tjejer duger

• En eller flera otillgängliga, instabila och/eller inkonsekventa föräldrar

• Försummelse (emotionell och/eller fysisk)

• Övergrepp (emotionell, fysisk och/eller sexuell)

• Ångest och stress i hemmet (ekonomiska problem, slagsmål, att flytta runt mycket, kroniska och/eller allvarliga fysiska besvär, otrohet, etc.)

• En nypa osäker genetik (som visar sig i en familjehistoria av beroende eller psykisk sjukdom)

• En mycket stor klick "tala aldrig om våra problem"

• En katalysator. Om det hade varit bröd vi höll på att baka skulle det vara jäst. I den här rätten är det ångest och stress.  

 Förberedelse

 • Blanda ingredienserna i en stor skål (eller ett förvirrande, stressfylld miljö) och ställ åt sidan tills den lilla människan expanderar (det här är vad katalysatorn är till för) till ett frånkopplat, olyckligt barn med låg självkänsla.

• Skjut in det frånkopplade, olyckliga barnet med låg självkänsla i en smord, mjölad och dysfunktionell skola och social miljö.

• Värm i livets tryckkokare tills barnet börjar tvångsmässigt dricka, knarka, använda porr eller ägna sig åt andra utagerandebeteenden.

• Låt det olyckliga barnet anta att allt är deras fel.

• Inled inte en öppen dialog eller ge insikt i problem som barnet eller familjen kan ha.

• Övervaka inte och ge inte vägledning om att hantera livets svårigheter.

• Krydda efter smak med generösa portioner av "Om vi låtsas att det inte finns kanske det försvinner"; "Sopa under mattan"; "Ge skulden till någon som vågar påpeka problemet"; eller någon annan form av dysfunktion i ditt skafferi.

 Servera

• Öppna ytterdörren och släpp lös denna oförberedda, oroliga, osäkra personen i världen. Om grannarna tittar, agera som om allt är helt OK, tack så mycket för att du frågar, gå nu iväg och lämna oss ifred.

 Om du undrar så är det här receptet för beroende vetenskapligt verifierat. Faktum är att enorma mängder forskning bekräftar att problematisk genetik i kombination med en dysfunktionell uppväxt och olika former av tidiga trauman avsevärt ökar risken för alla typer av beroende. Nedan beskrivs de miljöer som gynnar utveckling av sexberoende.

Beroendeinteraktion

Även om vi som arbetar professionellt med tvångsmässig sexuellt beteende (ICD-11 6C72) gör en bedömning kring förekomsten av sjukdomen innan människor påbörjar behandling fortsätter informationsinhämtning upp till 4 månader under själva behandlingen (vi använder bedömningsverktyg som har utvecklats på Sexual Recovery Institute i Los Angeles och av IITAP - International Institute for Trauma and Addiction Professionals i USA). Anledningen att utredning fortsätter är en jättefin och helt naturligt försvar som kallas för förnekelse som hjälper oss att inte se skogen för alla träd. Den klickar in när hjärnan riskerar att bli överhettad. Det tar helt enkelt ett tag innan hjälpsökande individer samlar tillräckligt med mod och framför allt tillit för att våga bryta igenom förnekelsen och se sanningen om sig själv i vitögat (Jag brukar säga att antingen har man kontakt med 1:a steget som en existentiell position innan man söker hjälp, eller också når man dit som en del av behandlingen).

För att kunna göra relevanta behandlingsplaneringar under den första tiden i behandlingen har jag under årens lopp utvecklat en modell som utgår från att beroendesjukdomen kan finnas i 3 områden. Dessa är:

1.     Substansberoende (alkohol och andra droger)

2.     Beteendemässiga -eller processberoende (spel, arbete, träning)

3.     Närings -och njutningsberoende (sex, mat)

En anledning till att jag valt att lägga tvångsmässig sexuellt beteende (eller sexberoende) i samma område som matberoende är för att båda är naturliga behov som löper amok eller går överstyr. Det finns också ett antal likheter i behandlingsmetodik när det gäller tvångsmässig sexuellt beteende och matberoende. De som arbetar med matberoende gör mat planer, vi som arbetar med tvångsmässig sexuellt beteende gör tillfrisknande kartor och sexuella utvecklingsplaner. Alla människor har behov av att äta, och alla människor har en sexdrift – oavsett hur eller om man väljer att uttrycka den. Och det kan vara lika skadligt att inte uttrycka sin sexualitet som att förlora sig själv och bli fångad i tvånget.  

Ser man beroendesjukdomen utifrån ovan aspekt ger det ett mycket mer holistiskt perspektiv på vad beroende egentligen innebär, och vi kan också se tydligt hur olika uttryck för beroende kan interagera med varandra, vilket ju är viktig information för att kunna tillfriskna. Vi som arbetar med beroende kan också göra en mer relevant behandlingsplan vid bedömning av människors behov av insatser eller lämpliga åtgärder med hänsyn tagen till beroendeinteraktion.

Observera att man kan även ha problematiska beteenden i andra områden än den man primärt sökte hjälp för utan att det nödvändigtvis handlar om att man är beroende.

Människor som söker hjälp för tvångsmässig sexuellt beteende i Sverige söker hjälp för olika s.k.beteendetyper. Dr. Patrick Carnes m.fl. i USA utvecklade en modell på 10 beteendetyper i sin bok Out of the Shadows. För c: a 4 år sedan gjordes nya undersökningar genom att intervjua hjälpsökande individer där man kom fram till 20 beteendetyper. Den största skillnaden mellan de båda berodde på de sexuella aktiviteterna som finns via internet som eskalerat markant de senaste åren. Jag ska inte nämna alla beteendetyper här (den som är intresserad får gärna höra av sig), utan nämna några exempel på de 4 vanligaste som människor söker hjälp för på DBK Sverige och genom Cybersex Detox.  

Idag är den beteendetypen som många söker hjälp för porrberoende. Detta är en beteendetyp som kallas för Beteendetyp 2: Voyeuristisk sex. Voyeurism betyder ju att titta på. Voyeuristisk sex handlar om att försätta sig i ett dissocierat tillstånd – en slags bortkopplad trans. Allt som oftast hänger den ihop med Beteendetyp 1: Fantasisex som har samma funktion. Fantasisex handlar om att fantisera om sex under dygnets timmar. Objektifiering är en stor del av detta. De sexuella fantasierna upplev som påträngande och tvångsmässiga. Observera att det är sällan människor söker hjälp för ett specifikt beteende, utan oftast finns 2 till 3 olika beteendetyper.

Båda porrberoende och fantasisex används för att bedöva smärtsamma känslor som rädsla, ilska, ensamhet, övergivenhet, otrygghet.

Om man tittar på det beteendemässiga området (område 2) handlar det oftast om problem i relationer eller att vara sociala. För den som lider av tvångsmässig sexuellt beteende är båda beteendetyperna isolerande sexuella aktiviteter. Allt som oftast har porrberoende personer och de som är tvångsmässiga när det gäller sexuella fantasier en otrygg undvikande anknytning. Om det finns kemiska substanser med är det oftast fråga om dämpande, bortkopplande kemikalier som alkohol, hasch. Man har också en tendens till antingen problematiska beteenden i relation till mat eller socker eller att man utvecklat matberoende som ett uttryck för beroendeinteraktion.  

Om vi tar näst största beteendetyp som män söker hjälp för i Sverige är det Beteendetyp 3: Förförelse och erövring. Förförelse och erövring handlar om att “jaga” och förföra. Upphetsning får näring genom att erövra och ha en känsla av makt och kontroll. Den avtar efter samlag eller när man hittat ett nytt objekt. Den här beteendetypen handlar om lindring, om att få bekräftelse och en känsla av makt och kontroll. Om man tittar på beteendenivå har de oftast problem med shopping eller träning. Om det finns kemiska substanser med så är det oftast centralstimulerande kemikalier som amfetamin, kokain eller poppers.

Nästa exempel utgår från Beteendetyp 5: Sexköp – att köpa sexuella tjänster. Människor som köper sexuella tjänster gör om sex till en handelsvara. En affärstransaktion. Det handlar om stressreducering utan att behöva vara nära eller sårbar. Att byta intimitet mot intensitet. Om man tittar på det beteendemässiga området här så finns det statistik som beskriver att 15% av de som köper sex kan också vara spelberoende (IITAP), eller ha en relation till pengar som handlar om makt och kontroll.

Mitt sista exempel på Beroendeinteraktion är följande:

Det händer ibland att vi får höra talas om sexuella skandaler i olika medier där människors användning av sex gett dem och andra allvarliga negativa konsekvenser. De riskerar sitt välbefinnande, sin integritet, och till och med sina liv. Det finns många exempel på detta, men den jag vill ta upp här är den om Jared Fogle (den sk “Subway Guy” i USA), som dömdes till över 15 års fängelse för sexuella övergrepp mot minderåriga 2015. Anledningen till att jag tar upp just detta ärende i detta sammanhang är därför att han, som ett led i att rätten skulle bestämma relevanta rättsliga följder träffade en rättsmedicinsk psykiatriker. Denna läkare trodde att Jared Fogles besatthet av att träna för att hålla vikten kunde kopplas till det han kallade för hypersexuell störning. Denna nyhet mötes av mycket ilska hos allmänheten, som uppfattade att det som psykiatrikern sa var ett sätt att ursäkta mannens dåliga beteenden.

Man kan fråga sig vad som pågår hos en person som engagerar sig i sådana aktiviteter utan att tänka på eller ta hänsyn till de negativa konsekvenserna av sina sexuella beteenden – negativt inte bara för offren, utan även för honom själv.

I det här fallet handlar det om ett uttryck för närings -och njutningsberoende, dvs. beteendetyp 10: Sexuella övergrepp och förmodligen träningsberoende. Fogle var inte vansinnig - därav 15 års fängelse. Däremot hade han en patologisk strävan efter belöning eller lättnad med hjälp av 2 olika beteenden.  

Idag pratar man om hjärnans plasticitet - hjärnans förmåga att ständigt utvecklas och anpassa sig efter nyheter. Detta slåss ur spel och ersätts av det slaveri eller tvångsmässighet som finns i beroendet. Resultatet kan vara oförutsägbar men riskfyllt, och till och med dödlig.

Här följer ytterligare exempel på hur olika beroenden kan samverka med varandra på olika sätt och av olika anledningar:

o   En beroende kan tjäna till att mildra, lindra eller hjälpa personen att undvika abstinenssymptom från ett annat beroende. Nikotin, till exempel, används ofta av dem som är alkoholberoende och som inte dricker.

o   Olika beroenden kan alternera och växla fram och tillbaka i ett systematiskt mönster och kan ersätta varandra. Ett exempel är när den beroende växlar mellan spel, alkohol och sex i en sekvens.

o   En beroende kan användas för att sänka hämningarna för att kunna engagera sig i ett annat beroendebeteende, som att använda alkohol som "flytande mod" för att agera ut sexuellt. Det heter ju att - ”Supa skallen av sig.” Det första som rycker är hjärnans förmåga att tänka rationellt. 

o   En beroende kan användas för att maskera en annan, som när någon bara agerar ut sexuellt när de dricker. Detta kan leda till att individen tror att problemet är alkohol och inte sexlivet.

o   Olika beroenden kan också smälta samman för att få en häftigare intensitet. Ibland kombinerar en person olika beroenden för att få en mer potent effekt än vad de skulle få om de använde varje beroende separat. Till exempel, vissa kombinerar sex och kokain och har oförmåga att engagera sig i den ena utan att den andra finns med.

o   Ett beroendebeteende - som att göra de ritualer som ingår i porrberoende kan också fungera som en ritualistisk introduktion för ett annat beroende, som att röka hasch t. ex.

o   Ett beroendebeteende kan användas för att medicinera mot skammen eller ångesten orsakad av ett annat beroende.

När beroendeinteraktion finns med finns också en ökad risk för återfall. Om alla olika beroenden eller problembeteenden inte behandlas ökar sannolikheten för återfall exponentiellt. Grundregeln är:

Det mest primära först!

Om till exempel substansberoende finns med behöver den behandlas först - så länge man tillför kroppen kemiska droger kan man inte tillfriskna från de andra uttrycken för beroende.

Intensitet, spänningssökande, och risktagning finns alla med i beroendesjukdomen. Men också bedövning och isolering. De är båda en källa till och en konsekvens av beroendebeteenden.

Oavsett vad en person har för tvångsmässiga beteenden är resultatet detsamma:

Sjukhus, bårhus, eller fängelsehus.

Erik Sundby